Taken Kapitel 32.

Detta blir ett väldigt kort kapitel. Men har verkligen ingen ork. Är lite sjuk och har annat att göra. Men lite är ju bättre än inget!
 
OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

I förra kapitlet:
Liams perspektiv:
Jag läser smset som Niall nyss läst och ger sedan mobilen tillbaka till honom.
 - Vi borde nog låta Niall vara ett tag. Säger jag och drar dom andra med mig ut ur rummet.
 - Vad har hänt? Frågar Harry.
 - Lollo har gjort slut.
 - Va? Bara sådär? Frågar Zayn oroligt.
 - Ja. Hon skickade ett sms och sa att tjejernas pojkvänner skulle komma och hämta hennes saker imorrn.
 - Vänta lite. Vilka tjejer.
 - Jag. Alltså. Låt oss bara säga att du Zayn defenitivt inte borde vara här imorrn. Svarar jag stammande.
 
__________________________________________________________________________________



 - Vadå? Menar du Cassis pojkvän? Frågar Zayn skämtsamt och jag ger honom en sorgsen, medlidande blick.
 - Liam. Snälla säg att du inte menar Cassis pojkvän.
Zayn låter förtvivlad och jag känner mig så dålig för att jag inte kan göra nåt. Varför fick jag ett förhållande som faktiskt funkar?
 
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
 
Lollos perspektiv:
 - Mamma. Pappa. Det är lugnt. Ni kan fara hem. Jag har tjejerna och dom kommer inte släppa mig ur sikte. Säger jag lugnande samtidigt som jag jag byter om till några kläder jag fått låna av Tess eftersom mina antingen är smutisiga, trasiga och fulla i blod eller på hotellet hos Niall och resten av gänget.
 - Okej då. Men lova att ringa varje dag. Och mår du minsta lilla dåligt ska du in på sjukhus igen. Lovar du. Och är det något annat ringer du på en gång. Säger mamma vänligt men oroligt.
 - Jag lovar. Vi ses snart. Hejdå. Älskar er.
 - Älskar dig också gumman. Säger båda och kramar och pussar mig på pannan.
När dom gått ut ur sjukhusrummet kommer Tess, Elin och Lukas smygande in.
 - Redo att fara? Frågar Elin vänligt och jag bara nickar som svar innan vi går ut.
I hissen ner till parkeringen berättar Lukas vänligt:
 - Jag ska bara lämna av er hemma hos Aron, Annas kille du vet. Och sen drar vi killar och hämtar dina saker.
 - Tack. Det betyder mycket. Allt ni har gjort och allt ni gör för mig. Jag kan inte be er om det. Säger jag och menar varje ord.
 - Det är klart. Du är vår vän och vi skyddar våra vänner. Förklarar Elin glatt.
 
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
 
Zayns perspektiv:
KNACK KNACK.
Låter det från dörren.Louis släpper Eleanors hand och går sakta och öppnar. Vi hör hur han hälsar på några och sedan steg som kommer mot oss från hallen. Det kommer fem killar efter Louis. Lukas, Mattias och Kevin känner jag igen men dom två andra är främmande. Jag vet att en av dom är Cassis pojkvän och det gör ont att bara tänka på det. Dom mumlar ett hej medans Liam och Louis går och hämtar Lollos väskor.
 - Så. Här har ni. Ni kan väl be tjejerna höra av sig eller nåt. Skulle va trevligt med en förklaring. Säger Louis samtidigt som han räcker över väskorna.
 - Jag fattar hur ni känner. Men det är nog inte så smart. Svarar Lukas vänligt.
 - Och jag skulle aldrig låta Cassi göra det. Säger en av killarna jag inte känner igen, han som måste va Cassis pojkvän.
 - Varför inte. Rädd att hon skulle vilja ha mig tillbaka? Frågar jag spydigt.
 - Nej. Att samma sak ska hända som med Lollo eller med. Börjar han innan han avbryts av den andra killen jag inte känner igen och drar slutsatsen att han är Annas kille Aron.
 - Vad har hänt med Lollo? Frågar Niall oroligt.
 - Vi borde nog gå.
 - Nej. Nu ska ni berätta vad som händer. Utbrister Harry föbannat.
 - Vi behandlas som om vi är noll värda av er och tjejerna. Är dom några hjärtlösa monster eller? Säger jag.
 - Har dom inga känslor alls? Instämmer Harry.
Vi brukar inte va såhär. Men det gör så ont och jag blir så arg av att lämnas utanför. Allt jag vill är ju att få Cassi tillbaks och jag vet att Harry känner samma sak när det gäller Cassi.
 - Nu räcker det. Är man hjärtlös för att man vill skydda dom man älskar och sig själv? Som att det inte räcker med Robins död och Lollos misshandel. Vill ni skada dem mer? För det är inte ni som blivit värst skadade. Det är dom. Vet ni hur länge Elin grät när hon kom till sverige igen? Hur mycket alla tjejerna grät? Elin vägrade sova ensam. Hon var rädd att något skulle hända med mig eller hennes familj eller tjejerna eller någon annan hon bryr sig om. Vet ni hur många blåmärken och sår Lollo har. Bara man rör henne ser man hur ont hon har. Ni fattar inte vad dom gått igenom. Dom är rädda och orkar inget mer. Bara låt dem va och glöm att ni någonsin träffat dem. Gör oss alla en tjänst och gå vidare. Säger Lukas förbannat innan dom vänder om och går.
Jag känner för att bryta ihop. Har någon skadat dem på grund av oss?
 
OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

Kommentarer
Postat av: Anonym

hejsan, jag har blive värsta intresserad av denna blogg så jag har gjort en egen novell blogg om dom.



men kommer absolut inte skriva ngt som du skrivit utan jag har egna idéer och så bara så du vet det!

Men du får gärna följa den om du vill, de skulle vara skit snällt!

2012-01-06 @ 18:28:54
URL: http://novelldirection.blogg.se/
Postat av: Julia

Zayn säger att han är på väg att bryta ihop.. Jag gråter till nästan till varenda kapitel. Vad kommer här näst? Sjukt bra!

2012-01-06 @ 18:55:54
URL: http://onenewstory.blogg.se/
Postat av: Anonym

as bra meeer!!

2012-01-06 @ 19:03:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0