Another World Kapitel 6.

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.
I förra kapitlet:
Zayns perspektiv:
Jag vänder mig om och tittar på Angelicka som står och pratar med Jonte om något. Hon vrider på huvudet och våra blickar möts igen. Jag tror jag kommer falla genom marken. Dom där ögonen trollbinder mig verkligen


  - Zayn. Du dreglar ju nästan. Sluta glo på henne. Säger jag glatt.
Vi ser den andra gruppen gå. Jag vet inte varför. Men jag känner igen den där Jonte. Jag kan verkligen inte få det att klicka men han är så bekant.
 - Nu drar vi. Jag vill äta. Ropar Niall.

Vi bestämmer oss för att stanna och äta på en resturang men vet inte vart vi ska.
 - Kan du inte kolla med den där tjejen du träffade om hon vet någon bra? Vi kan ju hämta upp henne på vägen. Frågar Viktor.
Jag tar fram mobilen och skriver: Hej Nea. Tommy Kommy här. Jag och resten av gänget tänkte fara ut och äta. Vill du följa med? Ps. Vet du nån bra resturang?
Efter någon minut låter min mobil och på skärmen står det Nea.
Hej Tomsy. Klart jag hänger med. Känner ju ingen annan här och jag minst sagt ÄLSKAR mat! Vet ett ställe nära mig.
Jag skriver snabbt att hon ska smsa sin address så att vi kan hämta upp henne.

Vi far till en liten, mysig resturang. Jag är verkligen hungrig. Precis då jag ska gå in genom dörren hör jag hur någon ropar mitt namn. Vi stannar alla upp och vänder oss om. Jag möts av det vackraste jag någonsin sett.
OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

Another World Kapitel 5.

Kort kapitel jag vet. Men har tyvär inte riktigt tid. Har trots att skolan nyss börjat sjukt mycket.

I förra kapitlet:
Zayns perspektiv:
Dörren öppnas igen och in stiger fyra killar och bakom dom går en vacker tjej. Hon ler och våra blickar möts.
 - Wow. Viskar Harry.

Efter dom kommer Simon och några fler. Mötet börjar och det enda som sägs är hur scenen, programmen och så vidare ska se ut.
 - Några invändningar mot det? Frågar turnéledaren.
 - Hm. Alltså. Vore det inte lättare att man kör två till tre program per grupp innan man byter. Alltså typ kör varannan gång. På så sätt blir det inte så långa pauser hela tiden och man har mer tid att byta om inför nästa låt. Säger den där vackra tjejen vänligt.
 - Det var faktiskt en bra idé. Vi ska jobba på den. Men är det inte något annat så är mötet slut.
Alla ställer sig upp och en av killarna går fram till oss.
 - Hej. Jag heter Anton. Ville bara säga att det kommer bli kul att turnéra med er.
 - Hej. Louis heter jag. Tack desamma. Säger Louis glatt.
 - Det här är föresten Viktor, Tommy, Jonte och Angelicka. Berättar Anton och pekar ut alla.
 - Ja. Detta är då Zayn, Liam, Niall och Harry.
Vi står och pratar en stund innan någons mobil börjar ringa. Angelicka fiskar upp den ringande mobilen ur sin ficka och går en bit bort så att jag inte kan höra vad hon säger. Efter ett tag ropar hon på killarna och säger att dom måste gå.
 - Vi borde nog gå nu. Vad sägs om att ta en fika och lära känna varann sen? Frågar Anton som tydligt är den som mer eller mindre gar tagit på sig ledarrollen.
- Visst. Imorrn vid tio? Vi kan smsa addressen. Svarar Liam och med det bestämmt får jag en pirrande känsla i magen.
Jag vänder mig om och tittar på Angelicka som står och pratar med Jonte om något. Hon vrider på huvudet och våra blickar möts igen. Jag tror jag kommer falla genom marken. Dom där ögonen trollbinder mig verkligen


Another World Kapitel 4.

Dom nya kapitlen är kanske inte toppen. Men att börja skriva något är alltid svårt för mig. Jag måste liksom få komma in i novellen. Så förhoppningsvis kommer skrivningen bli bättre.

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

I förra kapitlet:
Tommys perspektiv:
Vi skriver så många autografer vi kan, kramar massa människor och ler mot kameror innan vi tillslut måste fara. Våra väskor packas in i en stor bil och vi hoppar in.
Detta kommer bli så kul!


Utanför bilfönstret stiger London upp i glans och jag tittar intresserat ut. Det är inte första gången vi är här. Men förra gången var det bara över en helg och då satt vi på ett kontor i stort sätt hela resan och diskuterade hur vår karriär skulle byggas upp.
Det känns så sjukt att vara här och veta att vi snart kommer turnéra. Vi vet alla att det kommer bli tufft. Men tillsammans klarar vi allt!
 
Vi stannar framför ett hotell och checkar in. Hoteller är elegant, lyxigt och stort. Personalen visar upp oss till våra rum som är på högsta våningen. Jag delar rum med Tommy och Viktor delar rum med Anton medans Angelicka har ett eget.
 - Wow. Snacka om snyggt rum. Säger Tommy och slänger sig på en säng.
Alla har gått in på sina egna rum för att byta om, göra sig iordning och så.
 - Ja. Verkligen. Säger jag glatt.
 - Jag paxar duschen. Säger jag helt plötsligt och börjar rusa mot badrummet.
Tommy är snabbt efter mig men jag vinner. 
 
Efter en timme är vi klara och går över till Angelicka som har rummet bredvid oss. Vi sitter där en stund och väntar på att Viktor och Anton ska komma så att vi kan fara någon gång.
 - Kan jag ha på mig det här? Frågar Angelicka och snurrar ett varv.
Hon har på sig ett par tajta, mörka jeans, en ljusblå t-shirt med en sköldpadda med glasögon och texten Turtlelly Nerdy på, en grå, glittrig, stickad kofta och ett par svarta, läder, lågs boots med klack och detaljer i metall. Hon har plattat håret och sminkat sig naturligt.
 - Ja. Du passar i allt. Det vet du. Svarar jag.
 - Tack. Men jag menar passar verkligen detta på ett möte?
 - Angi. Alla älskar dig som du är! Säger Tommy och jag instämmer.
Sekunden efter knackar det på dörren och vi drar på oss jackorna.
 - Kommer ni? Frågar Anton glatt utanför dörren och vi går ut.
 - Dags för möte. Wopp Wopp! Säger Tommy glatt medans vi går ner för att fixa skjuts.

Vi ledds in på ett kontor och sätter oss på några stolar,
 - Hoppas dom är snälla. Jag menar vilken mardröm att spendera massa tid med folk man inte gillar. Kolla bara hur det är med Harry. Ush. Säger Louis skämtsamt.
Harry slår honom lätt på armen och spelar sur medans vi andra skrattar.
Dörren öppnas igen och in stiger fyra killar och bakom dom går en vacker tjej. Hon ler och våra blickar möts.
 - Wow. Viskar Harry.

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

Another World Kapitel 3.

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

Jag har lite problem med bilderna ibland pga. att jag endast använder egna. Ex. blev det problem med Nea då ingen av mina kompisar har så långt, lockigt hår. Men jag gör mitt bästa.

I förra kapitlet:
Angelickas perspektiv:
 - London. Here we come. Säger Tommy medans vi går på planet.
Vem vet. Jag kanske träffar min drömprins.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
 

Sakta börjar vi tappa höjd. Under oss ser vi London. Vårt hem resten av Janurari och startpunkten för turnén,
Bredvid mig på planet sitter Angelicka och tittar på någon ny Disney musikal.
 - Anton, Du måste lyssna på den här låten. Säger hon och ger mig hörlurarna.
När jag lyssnat klart på låten säger hon glatt.
 - Visst påminner den om våran första. Den som fick Simon att signa oss.
 - Ja. På sätt och vis. Svarar jag innan jag avbryts av en röst i högtalarna som säger att vi landar om tio minuter och tack för att ni flygit med oss, jag orkar verkligen inte lyssna.

Vi landar och greppar våra saker innan vi stiger av planet. Vädret är grått och kallt. Det duggregnar och jag blir helt ärligt besviken. Var är snön? Va? JAG VILL HA SNÖ!
Vi går in på flygplatsen och följer efter klungan med andra passagerare till rullbandet. Efter en liten stunds väntan börjar äntligen väskorna rulla fram. Längst fram ligger mina två. Dom är inte direkt svåra att missa tackvare den ljusblåa färgen med en knallgul text där det står Tommys last och sedan har jag satt på små rödblinkande lampor. Jag går fram för att greppa dom då jag går in i någon. Utan att tänka efter säger jag på svenska.
 - Oj. Förlåt.
 - Det gör inget. Svarar en ljus röst vänligt.
Jag tittar upp och möts av två isblåa ögon och ett långt, brunt, lockigt hår.
 - Jag heter Tommy.
 - Jag vet. Du är ju kändis. Jag heter Linnéa föresten. Men alla kallar mig Nea.
Vi skackar snabbt hand och tar sedan våra väskor.
 - Så. Vad gör du i London då Nea? Frågar jag glatt samtidigt som jag tränger mig fram till en bänk.
 - Flyttar. Jag har alltid drömt om att bo i London några år. Och här är jag nu. Svarar hon glatt.
 
Vi sitter och pratar medans dom andra väntar på sina väskor. När alla är klara byter jag och Nea nummer. Kan va bra att ha vänner i London.
Jag och gänget går mot utgången och ser en men stoppas av alla fans. Det blir galet. Alla ryker och sliter i en och vakter måste tillkallas.
Vi skriver så många autografer vi kan, kramar massa människor och ler mot kameror innan vi tillslut måste fara. Våra väskor packas in i en stor bil och vi hoppar in.
Detta kommer bli så kul!

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

Another World Kapitel 2.

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

I förra kapitlet:
Okej. Jag heter Viktor och är 19 år gammal. Jag är född och uppvuxen i en stad i norra Sverige med min mamma, pappa och 15 åriga lillasyster Emelie . Jag gick ut linjen sam. på gymnasiet i våras med mina bästa vänner Anton, Jonathan (fast han kallas Jonte), Tommy och Angelica. Egentligen skulle Angelica gå ut i år, men smart som hon är fick hon hoppa över en klass. Vi är uppvuxna tillsammans och jag kan inte tänka mig en värld utan dem. Vi är riktigt tajta och har gått igenom mycket. Men vi har mycket kvar.
För lite mer än ett år sen la vi ut ett klipp på YouTube där vi sjöng Summer of 69 och en månad senare blev vi kontaktade av Simon Cowell som gav oss ett skivkontrakt. Kortfattat distanspluggade vi sista halvåret av gymnasiet och jobbade med musiken. Vi har släppt en skiva och har faktiskt blivit riktigt kända. När vi gjorde en mini turné runt i Scandinavien sålde biljetterna slut snabbt, alltså minut snabbt. Vi lever verkligen drömmen.
Vi ska snart sätta oss på ett flyg till Arlanda och därifrån flyga till London för att förbereda oss inför en Europa turné med det brittiska pojkbandet One Direction som har samma skivbolag som oss.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
 
Jontes perspektiv:
Jag knuffar lätt till honom på axeln och låtsas verka sur.
 - Okej. Helt ärligt nu. Vad ska vi göra i fyra timmar här? Frågar Angelica och ställer sig upp.
 - Jag vet....
 
 
 - Jag vet. Frågestund på hemsidan. Säger jag stolt. 
 - Bra idé. Sätt igång datorn.
 
En timme senare:
Vi sätter på kameran och tränger ihop oss.
 - Hi. We are the north way and this is the answers to youre questions. Säger Anton glatt.
 - First question. Will you move from yore hometown now that you ended school and so? Läser jag.
 - Both I guess. I mean. It´s hard to do what we do in a small city and it´s not so fun to travel all the time. So we maybe move halftime. Becuse we realy love oure birthplace and family and so. Svarar Viktor glatt.
 - Yeah. Viktor pretty much got it all. So next question. Are all of you single? Answer to that is. Bam bam bam. Säger Tommy glatt.
 - And that means that we wanna keep it a secret. Förklarar jag.
 - Moving on then. Will you come to france on youre tour?
 - Yepp. We are. And we looking forward to it. Gonna be so nice to see all of this cool places. Svarar Angelica.
 - This person is wondering. How old are you?
 - I am eighten. Säger Angelcia.
 - And the rest of us is nighten. Förklarar Anton.
 - Yeah. So. Would we date a fan? Frågar jag efter att ha läst en fråga.
 - Yes. But it depends on the person it wouldnt be so fun to date somebody who just sit and looking at you in chock or screams the hole date. Svarar Viktor.
 - We want the person to like us and not only the band or that we are famous. A person who cares by heart. Instämmer Tommy.

Vi svarar på frågor i runt en timme och sen tar frågorna slut. Jag drar upp papper och penna och börjar skriva ner ord.
Does it makes you feel good? To see me like this.
Does it makes you stronger? When I am on my knees.
Don´t you see me bleding? Bleeding for you.
Why do you do this? Do this to me.
Oh. I gave you my heart but got it back in pices. You just throw it away and left me broken.
Why can´t you see me. Oho.
Why can´t you hear me? Oho.
Why don´t you love me to?
 
Efter en timme har jag lyckas få ner en låt. Tårar har runnit ner längs mina kinder och mitt hjärta känns tungt. Varför slutade det såhär? Jag trodde ju att han var den rätta.
 - Angi. Hur är det? Frågar Jonte då han ser att jag sitter och snyftar.
 - Bra. Jag behövde bara gråta ut lite. Svarar jag och bestämmer mig för att nu är det slut. Han ska inte få styra mitt liv mer.
 
 - London. Here we come. Säger Tommy medans vi går på planet.
Vem vet. Jag kanske träffar min drömprins.
 
OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

Another World Kapitel 1.



OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.




 - Mamma. Snälla gråt inte, jag lovar att ringa. Säger jag glatt.
 - Förlåt gubbem. Kommer bara sakna dig. Svarar hon och släpper ut mig ur en hård kram.
 - Jag kommer sakna dig med. Men jag måste verkligen gå nu.
Jag kramar om mamma, pappa och min jobbiga lillasyster Emelie. Missuppfata mig inte. Jag älskar henne och skulle utan att tänka slänga mig framför en kula för henne. Men som i stort sätt alla andra syskon bråkar vi då och då. Exempel snor hon mina kläder och jag gillar inte hennes kille Erik. Han är ju snäll, men att han är ihop med min syrra gör att jag bara inte gillar honom. Jag är överbeskyddande, jag vet.
 - Kom nu Viktor. Ropar Anton, en av mina bästa kompisar.
 - Hejdå. Jag älskar er. Säger jag till min familj innan jag tar min väska och går efter dom andra till gaten.
 
Okej. Jag heter Viktor och är 19 år gammal. Jag är född och uppvuxen i en stad i norra Sverige med min mamma, pappa och 15 åriga lillasyster Emelie . Jag gick ut linjen sam. på gymnasiet i våras med mina bästa vänner Anton, Jonathan (fast han kallas Jonte), Tommy och Angelica. Egentligen skulle Angelica gå ut i år, men smart som hon är fick hon hoppa över en klass. Vi är uppvuxna tillsammans och jag kan inte tänka mig en värld utan dem. Vi är riktigt tajta och har gått igenom mycket. Men vi har mycket kvar.
För lite mer än ett år sen la vi ut ett klipp på YouTube där vi sjöng Summer of 69 och en månad senare blev vi kontaktade av Simon Cowell som gav oss ett skivkontrakt. Kortfattat distanspluggade vi sista halvåret av gymnasiet och jobbade med musiken. Vi har släppt en skiva och har faktiskt blivit riktigt kända. När vi gjorde en mini turné runt i Scandinavien sålde biljetterna slut snabbt, alltså minut snabbt. Vi lever verkligen drömmen.
Vi ska snart sätta oss på ett flyg till Arlanda och därifrån flyga till London för att förbereda oss inför en Europa turné med det brittiska pojkbandet One Direction som har samma skivbolag som oss.
Ja, det var väl allt ni behöver veta om mig just nu. Tack för allt stöd. Älskar er <3
Skriver jag på Twitter innan vi stiger på planet på väg mot Stockholm. Jag har aldrig haft Twitter innan, men Emelie övertalade mig att skaffa det och jag kände liksom visst, varför inte!
 
Efter ungefär en timmes flygande är vi äntligen framme på Arlanda. Det blir lite galet med alla fans som kommit för att säga hej, få autografer och ta kort och så. Det är faktiskt väldigt många som kommit och jag blir lika chockad varje gång. Det känns så otroligt att så många gillar det vi gör och faktiskt orkar åka och köa för att med en liten chans få se oss. Jag kommer nog aldrig vänja mig vid det.
Vi börjar skriva autografer, ta kort och bara prata med alla fans. Det känns bra att veta att vi har några timmar på oss så att vi verkligen har tid för att ta kort med alla och så. Man känner sig så dum då några väntat jätte länge och man ändå inte kan ge dom ett foto eller en autograf.
 
När alla är nöjda typ två timmar senare är jag riktig hungrig, har skrivkramp och saknar min flickvän Hannah sjukt mycket. Vi har varit ihop i tre år och hon betyder väldigt mycket för mig. Jag kan alltid lita på henne och jag vet att hon stöttar mig i vad jag än gör. Hon är verkligen min drömtjej.
Efter lite små tjafs om vars vi ska äta lunch köper vi bara färdiga mackor från en liten affär och sätter oss vid ett stort fönster vid gaten där vårt plan ska bordas om några timmar.
 - Nån som vill ha min ost? Frågar Tommy och jag tar genast emot ostskivan, jag älskar ost!
 - Som om du ens behövde fråga. Säger Jonte och skrattar.
Jag knuffar lätt till honom på axeln och låtsas verka sur.
 - Okej. Helt ärligt nu. Vad ska vi göra i fyra timmar här? Frågar Angelica och ställer sig upp.
 - Jag vet....

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

Teaser: Another World

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.



 - Angi. Sover du? Viskar Anton vänligt bredvid mig.
 - Inte längre. Viskar jag trött tillbaks och öppnar ögonen.
 - Förlåt.
 - Äh. Det gör inget. Jag tror jag ska gå ner och göra pannkakor, är väldigt sugen på det och tack vare dig har jag tid att göra det.
 - Ah. Okej. Vill du ha hjälp?
 - Nä. Det går bra. Men du kan ju alltid hålla mig sällskap.
 - Okej.
Försiktigt börjar vi klättra över dom andra. Jag råkar ramla över Tommy men som tur är vaknar han inte, skulle känt mig elak annars. Jag fattar inte riktigt hur vi alla fortfarnade lyckas få plats i en dubbelsäng. Det är en tradition från det att vi var små att varje gång vi måste upp jätte jätte tidigt samlas vi hos någon och sover tillsammans i en säng. Det låter kanske lite konstigt att jag delat säng med fyra killar, men vi har varit bästisar så länge jag kan minnas.

När vi äntligen lyckas ta oss ut ur rummet smyger vi ner till Viktors kök (vi är i hans lägenhet) och börjar plocka fram ingridienser. Jag börjar jobba medans Anton sätter sig på en stol och tittar på mig.


Efter en halvtimme är jag klar och vi bestämmer oss för att vi ska väcka dom andra. Anton tar Viktors högtalare och vrider upp volymen till max innan han sätter på den. Medans han gör det ställer jag mig på sängen och börjar hoppa. Ur högtalarna spelas The Wanteds låt Warzone på radio.
 - Sluta. Snälla. Mumlar Jonte trött.
 - Ledsen. Jag har gjort pannkakor och dom kommer bli kalla om ni inte kommer nu. Sen ska vi va på flygplatsen och säga hejdå till våra föräldrar om tre timmar.
 - Åh. Orkar inte. Vad är klockan.
 - Fyra.
 - På natten?
 - Japp!

OBS: Detta har inget att göra med verkligeheten utan är byggt på fantasi.

Personlighetsbeskrivning till nya novellen Another World.

The North Way
Medlemmar: Viktor, Anton, Tommy, Jonte och Angelica.
 
1. Utseende:
2. Familj/ förhållande:
3. Personlighet:
 
Viktor:
1. Ljusbrunt, kort, rakt hår. Mörk gröna ögon.
2. Mamma Sofie, pappa Anders och lillasyster Emelie 15 år.
3. Överbeskyddande. Vänlig. Smart.
 
Jonte:
1. Ljus ljus blont hår (nästan vitt). Isblåa ögon.
2. Flickvän Hannah. Mamma Karla. Pappa Klas. Lillasyster Jessica 15 år.
3. Sportig. Glad.
 
Angelica:
1. Blont, långt hår. Gröngula ögon.
2. Singel. Syster Alexandra 13 år. Mamma Pernilla.
3. Sprallig. Glad. Social.
 
Anton:
1. Blont, lockigt, kort hår. Bruna ögon.
2. Styvmamma Erika. Pappa Jan. Småbröderna Max 9 år, Albin 5 år och John 3 år. (Mamma Lovisa död sedan 16 år.)
3. Ledartyp. Beskyddande. Ordningsam. Glad.
 
Tommy:
1. Rött, kort hår. Blåa ögon.
2. Mamma Carita. Pappa Orvar. Storebror Sam 22 år. Storasyster Alva 24 år.
3. Sprallig. Skätmsam. Glad.

RSS 2.0